Problem Är ISO standarder något intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna är, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag väljer att inte certifierar sig, utan använder sig av standardernas riktlinjer. Avgränsningar Det finns många standarder, men vi har valt att gå djupare in på ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhåller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnå syftet med uppsatsen har vi utifrån både primär och sekundärdata, inhämtat material för att redogöra och beskriva varför företag använder sig av de tre standarderna. Genom en enkätundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag väljer hellre att använda sig av standardernas riktlinjer istället för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav på företaget när det gäller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag väljer att göra egna informationssäkerhetssystem istället för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag väljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden kräver det..

Datum: 2006-10-10Nivå/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfång, sidor: 50Antal ref/källor: 26.

Målet med denna rapport var att hitta ett skydd som bättre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spänningsskydd och fasavbrott vid strömsättning av flygfarkoster, än de skydd som Saab idag använder.Inledningsvis sammanställdes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spänningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet användes en av Saabs tidigare dokument, då de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.När kravspecifikationerna var färdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bäst. Detta gjordes genom att söka på internet, skicka förfrågningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bästa produkten ut med tanke på funktion och tillgänglighet.

IEC 61508, ISO 26262, DO-254 och CENELEC EN 5012x är alla standarder för utveckling av säkerhetskritiska system. Dessa fyra är applicerbara på bilar upp till 3.5 ton (ISO 26262), flyg (DO-254), tåg (Cenelec EN 5012x) samt IEC 61508 vilket är en standard för flertalet industrigrenar.När ett säkerhetskritiskt system skall implementeras i en FPGA så kan problem uppstå. Detta för att en FPGA ibland räknas till hårdvara men utvecklingen följer samma mönster som mjukvaruutveckling. Detta examensarbetes huvuduppgift är att klargöra hur de olika standarderna ser på FPGA utveckling samt verifiering med hjälp av utökad funktionell verifiering.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen behandlar de säkerhetskritiska standarderna.

Användandet av etiska standarder som inbegriper sociala, miljömässiga och ekonomiska värden har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Detta på grund av en större efterfrågan från konsumenter. En av de branscher där intressenter efterfrågan ett större samhällsansvar (CSR) är inom livsmedelsbranschen. Ett företag som idag erbjuder certifieringar i Sverige inom livsmedelsbranschen är Kiwa Sverige. Företaget har känt av en ökad efterfrågan av CSR-standarder från sina kunder.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Idag är det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lägenhetsvåningar som ett arbete i att förtäta staden. Vid dessa ombyggnationer är det vanligt att arkitekten vill förändra takstolen för att till exempel få en bättre rumskänsla.Takstolar som är vanliga i bostadshus är uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som är helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus från 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete är att med hjälp av två referensobjekt från Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som händer om takstolen förändras och detta görs med avseende på standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jämförelse mellan dessa två standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberäkningar görs med avseende på brottgräns utifrån de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förändringar av takstol per referensobjekt där antingen hanbjälken togs bort eller något av stödbenen.

Fler och fler företag har integrerat konceptet Corporate Social Responsibility, CSR i företaget. CSR är ett verktyg för att bygga förtroende mellan företaget och dess intressenter då konceptet innefattar allt från det interna arbetet med värdegrunder till det externa arbetet med sociala frågor. Ett företags värderingar kan komma att påverka arbetet med att bygga detta förtroende mellan intressent och företag. Värderingar kan till en viss grad skapa vissa förväntningar hos intressenten. beroende på vilka värderingar företaget har kan de resultera i en uppfattning om exempelvis bemötandet vid kontakt med företaget, kvalitén på dess varor, arbetsförhållanden etc.

Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa De nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått..

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna.

Certifiering av den Svenska grisproduktionen har sedan 2010 varit ett krav från slakterinäringen i Sverige. Certifieringen ska säkerställa en god djurvälfärd ute på grisgårdarna. Sigill Kvalitetssystem AB är idag ägare till bland annat standarden IP SIGILL GRIS samt grundcertifiering gris. Standarderna revideras med jämna mellanrum för att bland annat inkludera nya forskningsrön. År 2011 infördes djur-baserade mått inom standarderna för gris, dvs.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.